Vasaloppet öppet spår 1/3 2015

Jag gjorde det!
Jag gjorde det!
Känslan.
Upplevelsen.

Jag hade det så himla roligt i helgen.
Jag åkte först ner på torsdagen till farmor för att sova över hos henne.
Dagen efter skulle jag upp tidigt för att få åka med hennes grannar till Mora.
Resan ner till Mora gick bra. Vi stannade och åt på världshuset i Gnarp.
Rekommenderar det starkt! Nästa gång jag åker neröver ska jag stanna för att äta där.
Bra pris och bra buffé!

I Mora fick jag dock vänta i 5 timmar på lasarettet då mina kompisar var lite….lite sena.
De hade inte kommit iväg från Uppsala då jag var framme i Mora.
när vi väl kom iväg och var framme i Mörkret var vi trötta och gick och lade oss direkt.
Tror knappt jag hann säga klart godnatt innan jag somnade.

20150228_194613

Tanken var på lördagen att vi skulle åka lite skidor.
När vi nästan är framme i Sälen kommer vännerna på att de glömt
sina vallabiljetter. Vi lade om prioriteringen till att få in skidorna på vallning trots att
de hade glömt sina biljetter istället för att åka skidor. De gick ju det också.
Hämtade startnummer och köpte sportiga solglasögon då
väderprognosen visade snöfall hela söndagen. (Tack å lov att vi köpte dom!)

20150228_195404

Väntade på att Paulina skulle komma med bussen, handlade på kolhydrater på Ica och sedan
åkte vi tillbaka till Mörkret för att äta kyckling och klyftpotatis.
Lade oss ganska tidigt då larmet ställdes på 03:20.

Upp och hoppa!
Jäklar vad jag var taggad. Jag hoppade, log och taggade
dom andra! Pigg var jag också!
Vi tog med frukost i bilen för att spara tid.
Väl framme så blev det en bra bit att gå från parkeringen till starten.
Under den promenaden upptäcker jag att jag glömt mitt CHIP! JÄKLAR.
Men det ordnade sig, de gav mig ett nytt! YES!
Tjejerna stod och fixade med kläder osv så jag gick själv till starten.
Glad för det, för det var mycket folk där i kön.
Tog av mig jackan och knöt ihop min påse som skulle fraktas till Mora.
Pratade med några som åkt öppet spår tidigare för att ta reda på hur det gick till
nu på starten. ungevär 10 minuter över 7 kunde vi börja röra på oss framöver. Det tar sin lilla tid innan de
långt fram i starten kommer iväg.
Första biten var spännande, hade ju nyvallade skidor. Ingen aning om hur
vallan skulle vara eller hur de hade vallat.

 Min tidtagning startade 07:12:36.
I början var det bara att glida med strömmen. Försöka
bromsa om det helt plötsligt tog stopp lägra fram i kön.
När vi sedan nådde den berömda och omtalade uppförsbacken fick jag känna på fästvallan.
Jäklar. Jag kunde gå upp för backen. Det byggdes stora klumpar under skidorna.
Många gick som på styltor upp för backen. Många stannade på sidan av och skrapade
deras skidor. Jag tänkte att det var ingen mening att skrapa dom, baken var ju inte över.
Det var stavar som gick av på olika håll då skidåkaren bakom klivit på staven.
Det hände hela tiden att man stod eller någon stod på ens stavar.
Uppe i backen delade dom ut stavar till de som fått sina brutna, jag klarade mig.
Jag bestämde mig för att glida bort, nöta bort, snön som fastnat under skidan.
DET GICK, men de var svårt!
Många stannade som sagt, men jag körde på,

Snön föll ner under hela loppet. 
Blöt snö. Vinden låg på, som motvind så klart.
Att nå första kontrollen, Smågan, var en härlig känsla.
Det kändes verkligen som att man nådde ett delmål.
Det är fortfarande en bra bit kvar, 79 km återstår innan jag är framme.
Åkte sakta igenom samtidigt som jag drack av allt som bjöds på.

Efter Smågan kom jag ut på myrarna där det var sidvind (är de ens ett ord?)
som gjorde det svårt att sätta ner stavarna rätt.
Slaka partier med stakåkning. Stakåkning var konceptet för loppet då jag
hade dåligt fäste vid diagonalåkning.

Efter Mångsbodarna kom det en del nerförsbackar.
Jag var rädd innan loppet för att ramla.
Men jag fegade inte i backarna utan körde på, trots att spåren var obefintliga och
det var fullt med folk.
Det var många som ramlade men jag klarade mig jättebra!
I vissa nerförsbackar var det många som hade plogat så det bildats en ”fålla”,
där var det svårt att försöka åka för skidorna kunde ta i kanterna på ”fållan”.
Uppförsbackar innan strax innan Risberg och efter Risberg var det långa stakpartier.
Jag visste inte om mina vänner var framför eller bakom mig, men jag
stakade på och njöt varje sekund.
Efter Evertsberg väntade några utförspartier innan det övergick åter
igen till stakpartier som varierades med uppförsbackar.

Vid hökberg frågade jag om jag var nära dragningarna,
oh nej sa han. Du behöver inte vara orolig!
Skönt! Haha.
Han berättade även att det var skönt åkning kvar, bara platt. Haha!

Vid Eldris var det en man som sa till mig, ”Åh tror du att vi klarar det här”
JA! sa jag, det sitter i hjärnan.
Då var det bara 9 km kvar, som drycksekvinnan vid Eldris sa, bara en siffra på
plakaten nu!
Så taggad, så glad, så nära.
På en skylt stod det, ”Kom igen! Alla sopor ska till Mora.”
Jag vände mig om till dom som låg bakom mig och sa, ”tror ni vi räknas till sopor?”
HAHA, tror det bara var jag som hade samma humör. En annan man skrattade lågt.
Alla andra var tyst! när det återstod 4 km tjoasde jag” Yoooho, snart framme kom igen nu!”
Samma där, en annan som fnittrade, kanske samma man 🙂 Haha.

Vilken känsla, åter igen, vilken känsla!
Jag hade varit positiv hela vägen, glad och kände att detta kommer gå!
När jag såg skylten med 500m kvar så kände jag hur tårarna var på väg att komma.
Jag höll mig, men det var så konstigt att det blev så känslosamt!
När jag sedan stakade upp på upploppet så hör jag någon ropa
”Hejja Anna, fasen vad bra kämpat, WOHO” 
Gaaaaaah, Hanna som hade bestämt dagen innan för att stå över pga ryggont stod vid målgången.
Jag visste inte att hon skulle vara där
och när jag hörde henne ropa så blev jag hur glad som helst!
Sedan kom hon och kramade mig och mina känslor bara svämmade över mig.
Att det var en som hejjade på mig, i målgången, tog emot mig var en
fantastisk känsla!!!!

20150301_162633

Min tid: 9:11:25. Kom i mål 16:24. 

received_10152543644391920 received_10153275378318267 received_10204746531254387

Fick veta att de andra låg bakom mig så jag for och duschade.
Låååång varm dusch.
Efteråt ringde jag Linn, fått reda på att hon blivit dragen i Oxberg 😦
Så vi möttes upp och väntade in först Paulina som låg närmast bakom mig (Mål 18:00:52).
Sedan väntade vi på Sandra (Mål 19:22:03).

vasan

Vi kom fram i Mörkret strax efter 12.
Packade ihop fort och lade mig, vi skulle upp tidigt åter igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s