Allt händer så fort just nu, beslut ska fattas och uppgifter ska lösas. I flera veckor har varje helg bestått av renovering av huset men det är inte bara det. Veckodagarna är inbokade, varje kväll.
Det normalt vanliga sysslorna som att tvätta, städa, vattna, laga mat, skapa veckohandlingslistor, längre hundpromenader, sitta ner och samtala över middagsbordet, träna med mera hamnar och blir till det ovanliga. Det som nu mer hör till det vanliga är köpemat, kvällsmöten, trippar in till stan om vart annan för diverse nödvändiga ärenden, rita kök, planera inköp till huset, fatta viktiga beslut och mycket tänkande.
Redan innan vi började renovera sa vi till varandra att vi måste ta pauser också, för att fortfarande hinna med varandra. Det var och är något vi värdesätter högt. Vi tar pauser, pratar mycket och försöker få in träning i vardagen för att må bra. Vi är måna om varandra och tänker igenom mycket ihop. Bollar fram och tillbaka för att vi båda ska vara nöjda.
Det är otroligt roligt att göra detta med Daniel då vi är väldigt lika på många sätt, samtidigt som vi är otroligt olika. En lagom mix liksom. Men det bästa är att vi ser detta projekt med lika ögon. Vi vill samma sak, bygga vårt hem. Tillsammans.