Innan det blir en kofta

Det här projektet med att sticka koftan Old romance går väl typ bra.
Om jag bortser från att jag repat upp samma moment (väldigt mycket sticktid) två gånger och för treje gången gillt lyckas så ser jag ävl just på det hela. Det går inte att bortse ifrån, att det är trist att backa tillbaka, till och med repa upp större partier. Suck. Dock har stickning i kombination med perfektionism (även åldern tror jag spelar in) övar upp mitt tålamod. Förr struntade jag i att repa upp men då ville jag heller inte bära det färdiga alstret. Nu är jag klokare och äldre och vet att jag inte vill bära eller ge bort något som inte är bra. Jo, jag har mina lik i garderoberna, som inte ens fått sin nya chans.

044a6474.jpg

Dock vill jag bara poängtera detta och klargöra att det är därför jag inte kommit längre med koftan. Igår sydda jag ihop den ena ärmen och har inte mycket kvar innan nästa också ska sys ihop! Jippie!!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s