Gravid vecka för vecka, vecka 31
Nu har 76,4% passerat och det är 66 dagar kvar till BF!
(byter egentligen vecka på fredagar men skriver idag (måndag i vecka 31 (30+3))
Undi är nu lika stor som en acorn squash, haha!
Mående:
Jag tampas med halsbränna till och från. Jag har även svårt, speciellt efter jag ätit något, luta mig framåt, för då känns de som att jag ska spy. Mår i övrigt bra. Har varit på en hel del promenader nu när vi varit i fjälls och gått uppför Kungsleden bland annat. Det gick fint, känner inte att något speciellt i magen då. Härligt att röra på sig även fast flåset går upp onormalt högt för min del vid en sådan ansträngning.
Magen spänner lagom mycket och min navel har i princip försvunnit. Supernojig på att jag ska få massa bristningar men vad jag förstår så är det inget jag kan påverka då det är hormonellt. Bara att vänta och se hur kroppen kommer formas och utvecklas.
Cravings:
Inget speciellt. Har blivit en del fetare mat och snacks under fjällvistelsen.
Vikt och kropp:
Upplevelsen av att ha en planka stående i magen, precis så. Det har som blivit längre ner till skorna och böjligheten på magen känns begränsad men det är ju trots allt en bebis där i magen som ska ta sin plats.
Inte vägt mig något mer men det känns inte som att det ska vara så mycket som hänt på vågen. Återstår att se vid nästa besök hos BM.
Hormoner:
Hormonerna är på plats. Äntligen är Daniel tillbaka och Undi känns genast lugnare i magen. Helt otroligt, kan det verkligen påverka att han är borta?
Drömmer en del drömmar nu om att vi får vårt barn. När jag sedan i drömmen frågar vad det är för kön på barnet så får jag aldrig veta. Antigen svarar ingen, jag vaknar eller så säger det bara att det är ett barn. Inga drömmar vill ge mig en hint om vilket kön det är på lilla-Undi. Det är nog för att jag själv absolut inte har en blekaste känsla. Ena stunden tror jag ej kille, andra en tjej. Just nu lutar det lite, lite mer åt en tjej.
