Julafton

Julafton, en dag då målet är att umgås, stressa minimalt och äta sig proppmätt. I år lyckades vi med allt detta tycker jag. Vi började med att äta en grötlunch. Då alla var mätta och belåtna så blev det en stunds socialisering. Barnen gick ut och åkte lite pulka, det var så kallt så det blev inge länge. Under tiden var några inne och tog det lugnt.

Inspekterar dukningen

Vi var totalt 16 st inklusive barn. Yngsta på 7 månader och äldsta hela 91år. Sedan var det också 3st fyrbenta rackare. Nu när vi kunde sitta och utnyttja tillbyggnaden så kunde vi duka upp ett långbord där alla rymdes gott och väl. Det fattas detaljer som fönsterbrädor med det ska vi ta tag i nu efter jul.

Oj vad vi åt! Vi sa innan ”vi kör lite av allt”, men vad svårt de är alltså! Det blir alltid för mycket av allt ändå. Efter vi ätit grötlunchen så blev det kaffe och lite julgodis. Till middagen dukades hela stora julbordet upp. Efter en liten paus sedan så åt vi pepparkakor och mögelost till glögg. Vi satt och mös i sofforna och pratade strunt. Pappa, Daniel och storebror tog en bastu där på kvällskvisten också.

Kusinerna, så fina dom är och så bra de leker i hop. Här hjälps de åt för att sätta upp smällkarameller i julgranen. Så gulliga i deras julklänningar. 🙂 De höll i länge in på kvällen och avslutade med paketlek innan läggdags.

Här har vi en annan goding som är så himla glad jämt. Nästan jämt i alla fall. Hon smakade på tomtegröt och lite leverpastej för första gången. Hon kröp runt överallt på golvet och var så nöjd med att få allas uppmärksamhet. När tomten kom satt hon i sin stol, nöjd och belåten över att få pillra på med sina paket och snören.

Det var spännande när tomten kom men ingen blev rädd. Då det var många julklappar så delades det ut paket ett bra tag. Alla barn blev nöjda med deras presenter och de blev nästan mätta av att öppna dom. Cornelia sparade ungefär 7st till idag, hon ville ju bara börja leka med det hon öppnat.

Stort tack för den här julen. Det är så mycket att umgås med familj, se barnens glädje och äta gott.

Kram

Mysiga december

Jag är en december-lover. Jag älskar jul och allt som händer innan. Pyntet, baket, pysslet, musiken och stämningen. Det är så himla mysigt och jag kan inte få för mycket, snarare för lite! Då vi renoverar, bygger ut och har många bollar igång samtidigt så känner jag inte att jag lyckas hinna med att skapa den maximala julstämningen.

Nu handlar julen om så mycket mer för mig, inte bara att jag ska finna stämningen utan jag ska också försöka ge mina barn en härlig uppväxt. Jag vill hjälpa till att skapa deras finaste julminnen, jag vill att dom ska se tillbaka på deras barndom och känna den där mystiska och spännande känslan blandat med värme och trygghet.

Vi kan i alla fall checka av vissa saker på jullistan som att:

  • Låta en nisse flytta in
  • Adventskalender med något lite varje dag, ”en i dagen” som Cornelia säger
  • Plockat in egen julgran
  • Pyntat julgran
  • Tittat på julkalendern (är nog mest jag som är intresserad)
  • Bakat 2 juliga grejer
  • Dekorerat apelsiner med nejlikor
  • Pyntat hela huset
  • Slagit in julklappar
  • Ätit julbord innan julafton
  • Läst julsagor

Nästa år hoppas jag att vi inte har ett enda projekt igång som vi ska behöva arbeta med. Eller ja, det kommer vi nog inte klara av så som vi håller på men jag hoppas i alla fall att vi inte ska behöva ha några måsten-projekt utan bara mindre projekt som kan vänta tills när som.

Allt gott!

Julvanten 2021

Varje år i fyra år har Maja Karlsson levererat ett vantmönster och att det blivit en tradition att sticka Julvanten är ett faktum. Jag missade tyvärr den första vanten som var en vante med detaljer på tummen. Första julvanten med sin inspiration från lovikkavanten har en vikt mudd älskar jag! De använder jag dagligen under vintern och tycker de sitter så fint på handen.

Julvanten från år 2019, sitter så fint! Mer info se här

Förra året trodde jag att min julvante skulle resultera i en finsk flagga (inge fel med det) då de stickades i vitt och blått men när hela vanten var färdig var jag så nöjd, de blev verkligen fina. Däremot behöll jag inte dessa själv utan gav bort de till svärmor.

Julvanten från år 2020. Mer info här!

I år inspirerades Maja av rosor och i hennes inlägg om vanten skriver hon bland annat: ”Hos oss i Norden förknippas rosen symboliskt med julen och Kristi födelse. ”Det är en ros utsprungen”, psalm 113, sjunger många av oss på julottan. I psalmen är rosen en symbol för Jesus – men tidigare i den katolska versionen symboliserade den istället Jungfru Maria. Det finns legender om rosor som blommar i snön. Att tänka sig hur en röd ros slår ut i den vita, kalla snön är starkt, eftersom rosen också är livets symbol. Vill man läsa en fängslande historia på detta tema rekommenderar jag Selma Lagerlöfs ”Legenden om Julrosorna”.”

Det är inte mycket som blommar i Sverige på vintern, i alla fall inte sett till växtlighet här uppe i norra delen. Vi är heller inte så bra på att blomma själva utan det känns som att vi människor likt växtligheten blommar till våren och sommaren. Då bär vi glada, färgsprudlande och blommiga kläder. Vi beger oss ut i löpspåret med nya krafter och flyttar ut till sommarstugor. På hösten och vintern kurar vi ner oss i stora filtar, tonar ner med svarta och gråa lite för stora kläder och bara pösar till.

Därför gör dessa vantar mig lite extra munter och glad. De trotsar de klassiska vintriga motiven med snöstjärnor och skuttande renar. Jag skulle nästan säga att de sticker lite i ögat. Resan till att acceptera den stickande känslan i ögat var ganska kort men intensiv. Jag började att sticka dessa då mönstret släpptes den 6e- och avslutades 13 december. Under de få dagarna gick jag från ”Näää rosor? Hum, nja rosor på vintern? Ja varför inte rosor på vintern? Jaaa, rosor på vintern! Självklart rosor”

Där emellan alla tankar om rosor hann jag också fundera flera gånger på allt ifrån ifall de skulle bli 3 gånger för stora för mig, alldeles för trånga, på tog för långa och attans så korta. Efter blockning blev de ändå helt okej! Här kan ni se de på ravelry.

Gråvacka – nu på Ravelry

Idag firar jag inte bara min 31 födelsedag utan även att mönstret Gråvacka publiceras på Ravelry. Det känns så himla roligt! Jag har haft idén till kragen i huvudet ett tag och att nu se det färdiga resultatet gör mig så himla glad, den blev bättre än jag tänkt mig!

Kragen stickas från mudden ner till oket i patentstickning. För att forma oket stickas förkortade varv. I mönstret har garnet Tencel Blow använts vilket är ett blåst garn från Svarta fåret. Garnet har sådan härlig lyster och det värmer gott.

Det är ett riktigt snabbstickat projekt så om du har missat någon julklapp så är det här perfekt!

Klicka här för att komma till mönstret!
Idag är det 31% rabatt på mönstret 🙂

Ett kalas mitt i renoveringskaoset

Förra årets 30-årsfirande blev aldrig av. Istället för ett kalas så tillbringade jag, Daniel och Cornelia en natt i sommarstugan. Vi vandrade ut till havet, grillade och hade det väldigt mysigt i stugan. Morgonen var supermysig med frukost i mörkret som bara tändes upp av stearinljus och ett luciatåg i högtalarna. Blev även överraskad med ett luciatåg av släkten vilket var väldigt fint och de hade fixat med gott fika. Det åts utomhus, med avstånd och så klart försiktighet med tanke på pandemin.

Cornelia väntade på korven, så liten hon var!
Mysig frukost på luciamorgon 2020
Här kommer tomten, jag råkade se dom tidigare än de tänkt.

I år tog vi igen kalaset som uteblev i fjol. Vi bjöd på buffé hela dagen och hade familj och vänner här. Det märks dock att det är nya tider, ungefär hälften av de bjudna stannade hemma på grund av att de var förkylda. Förr gick man på kalas även om man var lite krasslig. Det var nog bara feber som höll en hemma, nu tänker vi annorlunda. Vilket på sitt sätt är väldigt bra!

Tjejerna pysslade, åkte pulka och pärlade.

Tänk, nu har ännu ett år gått. Jag har ju ganska mycket åldersnojja och får smått panik vid tanken på att jag år 30. Nu är jag till och med förbi 30. Puh. Men det har inte varit så farligt ändå. Jag har lyckligtvis i år förgyllts med Julia och blivit många erfarenheter rikare.

Tre intensiva dagar

och på söndagen vilade han… Nej, inte hemma hos oss. I söndags kom min pappa hit och hjälpte oss att sätta innertaket till det nya matsalsrummet. Då vi skarvar gamla huset med nya huset så krävs alltid lite trix och fix innan det flyter på. Taket i huset var satt åt motsatt riktning än vad som nu skulle sättas i nya delen vilket innebar att vi fick försöka skarva så att det syns minimalt. Tack vare att pappa och Daniel är så noggranna i sina arbeten så blev det superbra! Dom lyckades!

I måndags fortsatte Daniel med att lägga golvet i samma utrymme. Där gick det inte att skarva på samma vis som för taket så där behöver vi lägga en diskret list mellan nya och gamla delen. Det kommer inte störa något då den också kommer vara i ek och smälta in fint. Sen ska de väl finnas något bevis kvar på att vi skarvar ihop två huskroppar? 😉

Igår var det dags för tapeterna (ja ni läser rätt, tre ytskikt på tre dagar). Det bästa är att sätta tapeten före golvet, vi vet, men då tapeterna är beställningsvara och golvet hade vi hemma så fick det bli i omvänd ordning. Oh shit vad bra det blir! Vi är lite ovana med färgade och mönstrade tapeter då vi kört mycket i vitt, grått och diskret tidigare men visst måste det brytas i något utrymme? Sedan är det ändå ”bara” tapeter. Det går att ändra om det inte känns rätt.

Varför så bråttom?
Jo, förra året fyllde jag 30 (PANIK!) år. Nu ett år senare vill vi fira detta så vi tänkte ha 30 & 31årskalas på lördag. Då är det ju roligt att kunna ha ett fint utrymme att husera gästerna på. Nu vill vi dock andas ut lite så ikväll blir det först mys med barnen och sedan tar Daniel en välförtjänt bastu medan jag syr några sömmar på symaskinen.

Följ oss på Oxtjarnsgarden på instagram för uppdateringar i bygget.