Vi hade en ny KAL tillsammans, den lokala stickgruppen. Den här gången körde vi på temat flerfärgsstickat och jag velade mellan att göra Storefjellgenser och Jennifer Steingass mönster Fern and Feather. Den sistnämnda hade jag garn till hemma men suget efter att sticka Storefjellgenser lockade mer, så den fick de bli.

Men vilken färg och vilket garn?
Daniel tyckte att jag skulle satsa på en ”odödlig” tröja. Alltså en tröja med neutrala färger, så jag kan använda den till allt, i alla lägen och att den ska vara en hit genom tiderna. Okej, grå tänkte jag och en grå fick de bli. Däremot fanns inte de gråa färgerna jag först tänkte mig inne hos Garnr så jag fick gå på en ljusare grå som den mörka. Jag var väääldigt skeptisk till färgerna läge, behövde sticka en hel flinga på höjden innan jag började övertygas om att det skulle funka.

Innan jag började ge mig på ärmarna så var jag rädd för att det skulle bli ett evighetsprojekt. Allt mer på sistone har jag dock blivit en monogamstickare (eller i alla fall mer monogam-likt än super-poly) så ärmarna tog inte så lång tid som befarat. När jag sedan kom till halsringningen så skulle de före mudden stickas förkortade varv. Bara jag läste de stycket började jag sucka, förkortade varv med flerfärgsstickning. PUST! Att sticka flerfärg på avigsidan går väl någorlunda men det är svårt att se vart i mönstret du är för alla flotteringar från tidigare varv döljer de. Jag fick vrida och titta på framsidan flera gånger. Sedan läses mönstret helt plötsligt bakifrån till fram, vilket också förvirrar.

Nu är alla trådar fästa, jag har tvättat den i tvättmaskinen och börjat använda den och oj vad jag gillar den. Sitter så bra och den är väldigt skön. Älskar verkligen Kampes garner, så där ulligt som jag vill ha det.