Kors och tvärs

Nu kan jag äntligen visa mössan som jag stickade i november till Daniel i julklapp!
Älskar bara mönstret så mycket, de blir sån fin mössa 🙂

Clear blue ocean

Jag var desperat och ville sticka en sjal.
Visste inte vilket mönster jag skulle ta eller vilket garn, men en sjal ville jag göra.
Sista minutrarna innan väskorna skulle stängas för att färdas ner till Vätternrundan närmade sig och jag yrar runt i desperat panik om att få med mig tillräckligt med garn och nystan för att klara resan ner och hem igen.

Det handlar om att ta med sig tillräckligt med projekt för hela resan (fy bövelen om de skulle ta slut) och tillräckligt många olika projekt för att kunna byta och variera beroende på vilket handarbethumör jag var på. Babykofta, virkning av pannlappar och det blåskiftande tunna garnet med en uppsjö av olika beskrivningar hamnar i handarbetspåsen.

Ibland faller allt samman med mönster och garn bara så där.
Ibland kan jag hitta ett mönster men inte rätt garn och tvärt om.
Ett obehag av att ”använda upp” ett speciellt garn kan ibland komma.
Det går inte att äta kakan och samtidigt ha den kvar så att säga,
så ibland gäller det att bestämma sig helt enkelt.
Jag bestämde mig tillslut och det blev den här sjalen.
Vem som den hamnar hos vet jag inte än.

Mönster: Spearmint Tea
Garn: Alize Angora Gold Batik

ocean blue

Ibland, eller ofta måste man öva på tålamodet.
I alla fall om man är en handarbetare.
Efter att jag stickat närmare 60 varv kände jag att filten blev för liten.
Då var det bara att dra upp den och lägga till en mönsterpassning.
När jag då har stickat 60 varv igen inser jag att jag har gjort fel.
Jag har gjort räta på avigsidorna, suck. Repa upp igen.
Sedan flöt de på ganska bra, jag tyckte filten ökade i snabb takt och
det blev fint. I slutet blev det dock tjorvigt. Först såg jag att jag stickat fel ca
6 varv längre ner så det var bara att backa.
Stickade på och garnet började ta slut m,en tänkte att jag skulle få till en mönsterpassning till.
Men icke. Backade och tänkte, en halv mönsterpassning då?
Nej, inte de heller- Så jag fick backa hela mönsterpassningen.
När jag sedan får till så det blir rätt antal avslutningsvarv så fattas det tråd när
jag har ca 25 maskor kvar att avmaska.
Suck.
Tog en bit tråd som fanns i början av arbetet och fick
ihop det precis så att jag kan fästa tråden.

Jag kan ju inte sucka åt att jag fick restgarn i alla fall 🙂

Nu är den blockad och klar.
Stod i val och kval om jag skulle fleeca den eller ej,
men det slutade med att jag sydde på en fleecebaksida för hand.
Gillar den, det gör jag 🙂

En mysig,varm och go filt som trots upprepade upprepningar  (haha)
är stickad med kärlek 🙂

Filten är 73 bred X 85 lång.

Små blå

Innan jag slutade på Kramfors kommun stickade jag ett par barnsockar.
Dessa sockar gav jag till en arbetskamrat som väntar barn i Januari.
Hon blev glad! Jag blev glad! Barnet vet jag inte 😉
Så här ser de ut.

Stickade tå upp, båda samtidigt.

Wrap bracelet – små jordglobar

Jag, Elias och Daniel for ut på en cykeltur efter jag sytt kökshanddukarna.
Vi cyklade lite i skogen, längs vägar och mest lallade på.
Daniel fick sin nya cykel i fredags så ”stupman” testades in.
När vi kom tillbaka gjorde man det vanliga, laga mat och diska.

Eftermiddagen var härlig,. solen sken in i rummet och jag gjorde ett nytt wraparmband av mina nya pärlor.
Som några kanske minns så gjorde jag ett armband tidigare, får någon månad sedan, här.
Det här armbandet är bara ett varv runt handleden och jag tycker att de små pärlorna ser ut som jordglobar.

Vad tycker du?