Cozy memory blanket

Små stumpar av garnrester från sockprojekt. Det är nog något alla stickerskor stöter på.
Vad ska man då göra av alla rester? Självklart finns det många kreativa idéer på vad man kan göra med stumparna men jag har hittat något som verkligen intresserat mig! Nämligen att göra en minnesfilt! Varje ruta är minne från de olika sockarna som stickas.
Hur bra är inte det här?! Det går att justera filtens storlek och det kommer bli en filt utan en massa regler. Tjockt och tunt garn få hänga med och alla dess olika färger.

ocean blue

Ibland, eller ofta måste man öva på tålamodet.
I alla fall om man är en handarbetare.
Efter att jag stickat närmare 60 varv kände jag att filten blev för liten.
Då var det bara att dra upp den och lägga till en mönsterpassning.
När jag då har stickat 60 varv igen inser jag att jag har gjort fel.
Jag har gjort räta på avigsidorna, suck. Repa upp igen.
Sedan flöt de på ganska bra, jag tyckte filten ökade i snabb takt och
det blev fint. I slutet blev det dock tjorvigt. Först såg jag att jag stickat fel ca
6 varv längre ner så det var bara att backa.
Stickade på och garnet började ta slut m,en tänkte att jag skulle få till en mönsterpassning till.
Men icke. Backade och tänkte, en halv mönsterpassning då?
Nej, inte de heller- Så jag fick backa hela mönsterpassningen.
När jag sedan får till så det blir rätt antal avslutningsvarv så fattas det tråd när
jag har ca 25 maskor kvar att avmaska.
Suck.
Tog en bit tråd som fanns i början av arbetet och fick
ihop det precis så att jag kan fästa tråden.

Jag kan ju inte sucka åt att jag fick restgarn i alla fall 🙂

Nu är den blockad och klar.
Stod i val och kval om jag skulle fleeca den eller ej,
men det slutade med att jag sydde på en fleecebaksida för hand.
Gillar den, det gör jag 🙂

En mysig,varm och go filt som trots upprepade upprepningar  (haha)
är stickad med kärlek 🙂

Filten är 73 bred X 85 lång.

Vilken känsla, sjukt kul

Vilken skön känsla!
Vi tog oss igenom Toughest som ett lag, vi peppade, hjälpte och kämpade ihop.
Det kommer ganska många bilder i detta inlägg.
Det är totalt 40 hinder men det är bilder från några 🙂
Det var så kul oj så kul. 8  km bana med diverse utmaningar.
Jag hade svårt med armhindren, måste verkligen träna mer överkropp.
När man skulle gå en lång sträcka i blöt sumpmark,
där vattnet gick till naveln ungefär och man stötte på lite av varje nere på botten,
då snava ja till och plaskade med armen och fick allt i öga. Haha. Man var riktigt smutsig efter det.
Man skulle klättra över hinder, under, krypa, jogga med sandsäck,
bära trästockar, klättra i nät, ner i iskallt vatten, ner i smutsigt vatten, krypa i lera osv. 🙂

Innan loppet. Så rena och fina men framförallt taggade.

Här klättrade man upp på nätet, sedan ner.

 

Vem har sagt att åldern spelar roll?

Bjädda klivit upp ur smutsigt kallt vatten.

 

Ska just börja krypa i gegga och lera. För andra gången tro jag.

Kämpa kämpa!

Vi hade kul från start till mål.

På väg mot spurten.

Ringarna. Gick inte så bra, straffrunda!

Yes, mot nästa hinder.

Sista hindret! RAMPEN. Hanna klarade sig upp galant!

 

Westling klarade det också!

Anders flög upp, som ingenting.

Enkelt.

Tar sats…

…blir otroligt chockad när jag grabbar tag i stången…

..får upp mig lite…

…ropar på hjälp..haha..

…snart så…

…yes… hjälp..

UPPE!!!!!

Malin strax uppe!

Yeas, Anders fångade Elin!

Strax uppe!

Lyckligt lag.

WOOOHO

SKRIK