Var beredd på något klyschigt – Jag är helt hooked!
Min svägerska skulle sticka gryten, precis som jag, men hon kom inte riktigt igång och har då 7 härvor av Svensk ull liggandes i garnkorgen. Vid mellandagarna så sa hon att hon var sugen på att göra något med garnet, det är ju trots allt för fint för att bara ligga i en korg. Jag visade då Järbos nya häfte Vintertid där alla designs i häftet är gjorda i Svensk ull. Jag kan ha visat västen Dalsjö liiite extra, just för att jag själv var sugen på den.

Hon föll pladask för den designen. Vid en första anblick så är det lätt att tro att västen är stickad men icke- den är virkad! Taggade blev vi och bara två dagar efter nyår, med ett nyårslöfte från min sida att inte starta nya projekt, sätter vi igång! Jennie motiverade att det var helt okej för mig att starta detta projekt av två anledningar
1. Det var inte stickning utan faktiskt virkning
2. Hon ville ha med mig på tåget samtidigt

Oj så roligt det var! Jag virkade och virkade och kände som en ny glöd inom mig. Det här var så roligt! Jag fick repa en hel del flera omgångar men det gjorde mig inget alls, det var lika roligt ändå. Det skulle jag vilja säga är ett bra mönster! Jag ångra inte alls att jag startade upp projektet, jag kände mig också nöjd med att jag inte köpte garn för det utan använde från lagret. Dock visade det sig bli katastrof ändå.

Garnet räcker inte!
Jag tror att det är något som börjat förfölja mig på sistone. Trots att jag har en lite mindre virknål, skippade några varv i ryggen och håller samma virkfasthet så räcker det inte. Jag vet att det kan variera vid byte av garn, jag använder trots allt inte Svensk ull utan Novita 7 bröder. Så nu pågår en jakt efter en snutt garn, för et fattas bara till kanten kring armhålorna och just denna färg (så klart) finns inte att köpa längre. Jippie!
Nu laddar jag faktiskt om för att virka en till! Sugen på det i alla fall, ska bara hitta det perfekta garnet! Hojta till om ni tycker att vi ska köra en CAL på denna väst – jag är på!