Härnö Trail

map-harnotrail

Sveriges trailigaste traillopp! Härnö Trail, vilket mäktigt lopp! Starten gick och det var högt tempo första kilometern tills alla kom in till skogen. Då sänktes tempot något då det var smal smal stig, hala rötter, hoppa över stockar och leriga pölar. Det gällde att ha koncentrationen fullt påslagen då det gick fort och det krävdes mycket steppande och hoppande.

14543930_1705206773138665_7094460751486064089_o

Senare kom vi upp på ett berg, jag lovar er, det är mer klättring är löpning bitvis. Dock var vyn där uppe magisk! På ett ställe var det 90graders nedförsbacke, gled ner på rumpan och höll i mig i rötter och sedan skulle vi klättra ner för en stege. Efter detta kom vi ner på klapperstensfält innan vi nådde stranden. Nere på stranden stod Daniel, mamma och pappa och hejade på. Tänkte lämna ifrån sig mina ringar till Mamma då jag var rädd att de skulle ta skada från allt klättrande men det gick inte. Mina fingrar var så svullna, aldrig varit med om detta förut när jag sprungit.

20161001_142531

Nu bar de iväg upp på den högsta toppen. Halva loppet hade nu gått och jag började känna mig lite mör i benen (har ett Lidingölopp i benen från helgen innan) från berget innan. Bitvis gick det inge annat än att gå, benen kunde inte springa. Blicken fokuserad ner i marken för att se vart fötterna skulle sättas men samtidigt tvunget att hålla koll på markeringarna så jag inte sprang bort mig.

044a0799

Bild från målgången, salt hela ansiktet. Mamma sa, ”Anna du har flagnat på pannan” Glasögon? 😉

En gubbe efter vägen sa, du är 11e tjej! Snacka om att bli sporrad! Det kändes ju jättebra, det var ca 150 damer anmälda! Närmar mig målområdet men ser på klockan att det fattas ca 2.5km för att få ihop loppets 22,2. Det visade sig att vi skulle springa igenom starten och ner till parkeringen för att sedan runda upp och springa hoppbacken (via skogen) in i mål. På den allra sista biten var det en dam som sprang om mig men det gjorde mig inget, för en 12e placering är jag otroligt nöjd med då jag inte visste alls vad jag hade gett mig in på. Att det skulle vara så kuperat och tekniskt svårt visste jag inte. Jag har heller inte sprungit någon trail alls innan, för Lidingö kan absolut inte kallas för trail-lopp.

20161001_142733

Skönt med en dusch då jag var så smutsig. Svullna fötter. Mina skor var maskintvättade innan loppet, syns det?

20161001_142538

Nöjd tjej!

Annonser

Snuttis

Våra vänner hade utökat familjen med en tös.
Förra torsdagen var vi där och hälsade på över en middag och
fick träffa den underbart fina flickan.
Så liten och så mycket hår!
Jag hade virkat en snuttis i form av an stjärna som fick ett
hjärta fastsytt i mitten.
Little prinsess

Little prinsess 2.jpgLittle prinsess 1

Årets första skörd

Fraktsträcka: 7 meter
Ekologiskt: ekologiska fröer, inga bekämpningsmedel
Smak: fräsch
Upplevelse: sensationell

Åretsförstaskörd

Svampskogen

Det otroligt härliga vädret som det bjöds på under söndagen lämpade utmärkt för en svamptur.
Vi kom hem med en full korg som vi senare på kvällen rensade.
Nyplockad svamp är så god att avnjutas direkt så vi bakade
bovetescones på kvällen som toppades höstkantareller.

 Svamp i korg Gill i svampskogen

Plockare i skogenj

Vätternrundan 2015

Min allra första Vätternrunda är nu avklarad. Det jag hade fruktat mest av allt är nu över, 300km på cykel. Vi började att bila ner på torsdagen till Linköping och kom fram på eftermiddagen. Vi var helt chockade av vädret, vi satt ute och åt klockan 19.30 i klänning, T-shirt och shorts och det var 22grader. Vi var ju van med 13grader! Flera gånger sa vi att ”Det känns som att vi är utomlands”. Vi lade oss vid tiotiden och jag sov ganska dåligt. Hotellfrukost och sedan bilfärd mot Bergs slussar för att spana in Göta Kanal. Det var vackert och häftigt att se hur de tog sig upp med deras båtar. Vi besökte sedan olika kloster, slott och spelade minigolf (liknade mer Golf de här banorna). Hade en riktigt bra semesterdag på fredagen för att sedan åka tillbaka till Linköping för att äta och försöka vila. Vila var inte det lättaste, taggad och smått nervös. På plats var det en lite väntan innan start, hann ändra storlek på en jacka jag köpt via nätet, köpa ny hjälm och ladda mentalt.image

Mötte upp Paulina strax innan start. Mamma, pappa och Elias sa hejdå och sedan var det dags. Jag och Paulina hamnade först i ledet, tiden tickade ner och plötsligt skulle vi börja trampa. Jag skakade om benen, nästan som att jag frös, men det var nog en blandning av nervositet och kyla. Vi cyklade sedan bredvid varandra tills det blev många cyklister runt om oss och Paulina hamnade bakom mig. Jag vände mig bakåt och då hörde jag Paulina ropa ”Jag är här Anna”. Bra tänkte jag, skönt att hon är med mig! Efter ett tag vända jag mig igen men ingen som ropade, då ropade jag ”Powie?”, inget svar kom. Cyklade vidare och ropade igen ”Paulinaaa?”, inget svar. Vi hade tappat varandra.Det var läckert att cykla i mörkret, alla röda lampor på rad längs den platta långa vägen. Jag cyklade bakom en klunga som höll ett ganska högt tempo, 34km/h och jag var häpen för de gick så lätt och tänkte, ”nej Anna, sänk farten lägg dig bakom någon annan som cyklar långsammare tänk att det är 30 mil du ska cykla”. Det gick dock inte, benen arbetade på som bäst när de låg på den hastigheten, det flöt på bra och kändes inte jobbigt. Jag hade svårt att hålla lägre fart, så jag tänkte att det får bli så, jag får väl vara trött senare istället. Vid Ödeshög så fortsatte klungan jag följde, utan att stanna, så jag hoppade av klungan och stannade på depån för att jag hade sagt att jag skulle stanna på alla. Passade på att äta en bulle, dricka soppa och gå på toan. Det var sedan som att någon tänt en lampa, det blev jätte ljust och alla började släcka lamporna. Resan fortsatte, jag hittade en ny klunga men tillslut blev det att jag cyklade själv i cirka 2 mil. Eller själv å själv, jag hade en hel klunga bakom mig som låg på rulle. Vid nästa depå Ölmstad parkerade jag cykeln för att ta en kopp soppa och kaffe. En karl kom fram och sa ”Tack, tack för dom där milen, låg bakom dig och de var räddningen” Haha, kul att det gick att bidra med det. Redo igen trampade jag vidare och det blev några bra utförs och uppförsbackar, Tillslut hände samma sak här, att jag hamnade som dragande med flera personer bakom på rulle. Vid nästa station var det dags för gröt, tog min gröt och ställde mig och åt och plötsligt kom en annan karl fram till mig och sa, ”Tack, bra kört.” Jaha sa jag, du låg bakom mig? ” Ja, du hade så bra tempo så det passade perfekt”. Skrattade lite och han frågade ”Det är inte så att du vill cykla ilag, vi verkar ha samma tempo.” Självklart sa jag,perfekt.

image

Vi trampade på tillsammans i högt tempo från Jönköping till Fagerhult. Vi låg bakom tyskar som drog, friskis och svettis och danskar. Växlade med rulle och ibland hamnade vi själva och drog. Det gick bra, vi trampade på mot Hjo och vägen dit låg vi bakom en kille och två tjejer som hade bra jämnt tempo. De var jätteduktiga och vi kunde sänka pulsen och ligga bak på rulle. De stannade i Hjo så då gjorde vi det också för att snabbt gå på toa och få i oss lite mat. Jag tog även av mig jackan för solen började värma, men vinddraget gjorde så det inte blev stekhett, jag behöll armvärmarna på. Det kom några uppförsbackar men jatg tyckte uppförsbackarna gick jättebra, växlade ner, hade hög kadens och trampade på i jämnt tempo vilket gjorde att det kändes som en dans. Han jag cyklade med, Niklas som han hette, undrade och jag älskade uppförsbackar och ifall jag hade tränat specifikt på uppförsbackar. Vi susade förbi många och hamnade tillslut bakom några danskar så vi kunde ligga och bara trampa på. I en uppförsbacke tappade vi dock bort dom för Niklas kedja hoppade och fick lov att stanna och fixa den. Jag förstod inte riktigt vad som hände men jag sänkte farten och trampade på sakta så att han skulle kunna cykla ikapp igen sedan. Så var vi på banan igen, trampade själva i väntan på ny klunga.DSC_2372Hoppade över Boviken och fortsatte mot Hammarsundet, där Ma, Pa och Elias stod och hejade på mig! Jag visste inte exakt vart de skulle stå, sedan såg jag dom! Vi låg bakom npågra danskar och hade ganska bra tempo. De skrek Heja Heja! och jag saktade ner och sa, ska jag stanna eller? men fortsatte och cyklade ikapp klungan! Haha. Det var mycket trafik nu och trångt på vägen. Vägräcken på båda sidor och cyklister som ville cykla om, snabba cyklister!
DSC_2376

Vi hoppade även över sista depån, Medevi och satsade på målet! Det var en berömd backe som Niklas varnade om som skulle vara jobbig. Uppe i backen sa jag, ”Men det där gick ju bra”, han skrattade och sa ”Haha härligt att du tänker så”. Nu var vi nära, det var mycket folk överallt, vägen smalnade av helt plötsligt ibland. Tillslut vek vi av från stora vägen och körde en mindre väg som var slingrig men mysig men skog och hus. Sedan blev det en kortare bit igen med asfalt. Då kände jag igen mig, vi hade kört bil där dagen innan när jag köpte reflexer. Då kändes det hur bra som helst, jag visste att det var nästan bara attrulla in i mål! Mycket folk stod längs vägen och hejade och helt plötsligt pep det till! Vi var i mål!!!! Jag skrek WOOHO så att danskarna höll på att trilla av sadeln framför mig. Jag och Niklas gjorde en High-5 och sedan dök Ma, Pa och Elias upp längs sidan! Jag var i mål! Jag var i mål! Blev kramar och grattis.

Sedan sa Elias att Paulina inte skulle komma i mål och berättade att hon blivit påkörd. Jag blev jätte rädd, vilket syns på en video Ma och Pa har. Hon gjorde det så bra, hade ett bra tempo och var nästan i mål! Känner besvikelsen hon måste känna. Jag är glad över att hon inte skadade sig ännu värre, nog för att det var illa det som hände!

DSC_2384

Minnen

Det är student-, examen- och avslutningstider. Många ska nu ta ett steg ut till något nytt. Den glädje som uppstår efter vi lyckats är något vi ska njuta av. Jag minns själv känslan för precis ett år sedan, då jag tog examen i Miljö och hälsoskydd. Det var obeskrivligt, för tre år innan hade jag inte en aning om jag skulle klara av år med hård studietid. Det var bara något framtiden skulle visa. Jag är tacksam för de vänner jag skaffade under studietiden. Alla vi tjejer i gänget har nog konstaterat att utan varandra hade det varit mycket tuffare.

Ibland känner jag att jag vill tillbaka till den tiden. Kanske inte till nian, för då visste jag inte vad jag ville. Men studietiden i Umeå för då kände jag att jag läste för ett framtida yrke. Vännerna var runt om en hela tiden och det var så mycket skratt. Jag saknar det. Samtidigt ska jag påminna mig själv om vilka timmar jag lagt ner på studierna. Det var långa dagar och sena kvällar, speciellt innan tentamen. Det var inte bara halvdagar och IKSU.

Det är en fas i livet, en period som varit rolig att ha varit med om. Jag är väldigt glad som har det jobb jag har idag. Det är skillnad på att jobba och studera. Tror vi saknar det vi inte har. Som att jag kände sug efter jobb när jag studerade och nu känner ibland sug för studier. Jag har gjort det, jag har fått uppleva studier och det är något jag inte ångrar och kommer sakna ibland.

Hoppas alla ni nu som tar examen eller studenten njuter av stunden, för tiden, den går fort!

unnamed

IDAEX_19_HI

Ulltvätt

Jag har säckar med ull att ta hand om.
Som vanligt får jag för mig att testa nya grejer och nu var det spinning på gång (inte träningsformen).
Jag har testat spinna lite av ull jag fått. Dock har jag inte fått ihop
till ett eget garn och jag måste öva mer!
Har fått ull av en bekant och nu testade jag att tvätta en liten del av det.
Det jag gör är helt enkelt att lägga ner ullen i en balja,
fyller på med hett vatten (det varmaste som kommer ur kranen) och låter det ligga.
Tömmer vattnet och gör om samma steg igen.
Ullen tvättas alltså med varmt vatten, bara varmt vatten.
Ser ni skillnaden?

Det luktar så gott om ullen tycker jag.
Det luktar får, mysigt, fluffigt får!

ulltvättning

Slutkörd hjärna

Totalt slut i hjärnan. Siffror, miljörapport och letande av underlag kan göra en snurrig.
Känns dock bra, som att jag är på väg in i spåret 🙂
Får mer och mer uppgifter och fler som kontaktar mig.
Kul!

Skidor är det fokus på också. Det behövs ju i dessa tider 😉
Bara 1,5 vecka kvar tills jag ska åka 9 mil. (Oh my..)
Taggar! Tittar på banprofil och spärrtider varannan dag ungefär 🙂

Kuddfodral

Jag stickade framsidan till kudden tidigt i höst.
Sedan har den legat och väntat på bättre tider.
Idag blev den klar. Det fgick riktigt fort att sy den.
Blev nöjd 🙂

fram å bak kudde kudde baksida Kuddfodral framsida kuddfodral liggandes

De blev färdiga- På julafton

Jag blev klar med vantarna som farmor skulle få i julklapp.
På självaste julafton. Efter att hon öppnat paketet.
Jag stickade ena tummen på julaftonsmorgon och slog sedan in vantarna.
Efter att farmor öppnat paketet stickade jag klart den andra tummen.
Jag hade blockat dom dagen innan så det var klart 🙂

Hon blev nöjd med dom!
De är eget mönster, som jag justerat och ändrat i efter arbetets gång.
Tanken är att jag ska sammanställa mönstret och lägga ut.
Stickat med Järbos garn mellanraggi.
Dom är stickade, båda på samma gång, med magic loop tekniken nerifrån och upp.

(Mobilbilder)

20141225_125912 20141225_125921 20141225_125942 20141225_125953

The odd twins

Nu är sockarna klara! De är syltasocks-skaft 🙂
Tå upp båda på samma gång och med rundstickor 🙂
Gjorde en förstärkt häl.

  oddisarthe oddtwins2theosstwinstheoddtwins 3

Korsstygn

Det är fint med detaljer och jag har fastnat lite smått för korsstygn och
då speciellt på rosor.
Ska sätta upp en hålad board på rummet där jag ska rita
en ros i korsstygn.
Har gjort två glasunderlägg där de är rosor och liknar korsstygn.
Nu har jag även gjort korsstygn.
Den här rosen ska få dekorera en grej jag ska sy.
Vänta ska ni få se inom kort 🙂

ros korsstygn sign

Trattisar

Har idag fått med mig en skatt hem från skogen.
Vill plocka mer! Måste hitta en lämplig skog här i trakterna också.
Nu är de rensade  och ligger på myggnät mellan två pallar för att torka.

Kantareller 1

Kantareller 2

Vantar i olika modeller

Jag har tidigare stickat ett par sockar i Mark och Kattens garn Trixie, som jag fick av svärmor.
Jag hade ett nystan kvar (100g) och då måste man ju matcha med ett par vantar. 
Det har inte gått att finna något mönster för hur man gör en magic loop vante med start från fingrarna. 
Hur gör man då?
Jo man går bananas och hittar på ett själv.
Med kiltumme (aldrig gjort det förut).
Jag kom på att man kan ju lägga upp maskor när man kommer till tum-steget.
Sedan minskar man för att skapa kilen. 
Minskningen gör man tills man återgår till de antal maskor man hade innan.
Minskningar sker vartannat varv.
Sagt och gjort. Här är resultatet. 

IMG_20140821_134058

 

Här är vanten under uppstart. 

Så här blev resultatet. 
Jag har några små justeringar jag ska göra för nästa vante.
Jag är så glad, har fått beställning på att sticka likadana vantar, ett par lika sockar som dessa ->HÄR
Har även fått beställning på att sticka en sjal och sy en väska. 
Så kul! Nu vet jag hur jag ska fördriva tiden när jag börjar pendla med tåget.

IMG_0863 (2)

Jag har även gjort ett par vantar till Elias i det nya Dropsgarnet, Peak. 
Ett lättarbetat garn som passar skulle passa perfekt för nybörjare då det är tjock och lättstickat. 
Mysigt garn som finns att köpa i härliga färger. 

IMG_0854[1]

IMG_0856

Liten söt virkad börs

Virkade en liten börs. Utgick inte från något mönster utan hittade på själv.
Den är fodrad med tyg och öppnas/stängs med en dragkedja.
Nästa gång ska jg göra innerfodret lite mindre, det blev lite stort nu.
Man lär sig eftersom 🙂

liten börs 1

lite börs 3

börs 2

liten börs 4