Alla vill ha men ingen vill betala

Det låter hårt att säga alla och ingen men förstå mig rätt.
Ofta möts jag av ”Skulle du kunna sticka/sy/virka det här till mig? Jag betalar garnkostnaden”.
Det kan också ofta läggas till med, ”Skulle vara bra om det var klart innan..”

Okej, jag gillar att handarbeta och pyssla och ser stor glädje i det. Jag gillar att tillverka saker och ge bort till de i min närhet som gåvor. Ibland händer det att jag gör alster som sedan säljs på marknader och det, till en kostnad som knappt täcker garnkostnaden. Det är svårt att sätta pris, speciellt när det ofta jämförs med
”Det här går att köpa för 49:- på H&M”.
Nej, det går inte att köpa DET HÄR på H&M. Det är unika verk och det går inte att jämföra.

Absolut svåraste är nog att prissätta tiden i hantverket. Tro mig, det tar faktiskt några timmar att knåpa ihop allt, oavsett om det är större eller mindre projekt så är det TID. Oftast köps hantverk för att personen inte har kunskap eller tid att tillverka det själv. Ska då min tid och kunskap köpas till orimligt låga priser?

Jag är dålig på att sätta priser, så jag får stå mitt kast.
Men skulle jag sätta högre priser, går personerna till massproduktionens återfrsäljningsställen istället.

Läs mer här!

Minnen

Det är student-, examen- och avslutningstider. Många ska nu ta ett steg ut till något nytt. Den glädje som uppstår efter vi lyckats är något vi ska njuta av. Jag minns själv känslan för precis ett år sedan, då jag tog examen i Miljö och hälsoskydd. Det var obeskrivligt, för tre år innan hade jag inte en aning om jag skulle klara av år med hård studietid. Det var bara något framtiden skulle visa. Jag är tacksam för de vänner jag skaffade under studietiden. Alla vi tjejer i gänget har nog konstaterat att utan varandra hade det varit mycket tuffare.

Ibland känner jag att jag vill tillbaka till den tiden. Kanske inte till nian, för då visste jag inte vad jag ville. Men studietiden i Umeå för då kände jag att jag läste för ett framtida yrke. Vännerna var runt om en hela tiden och det var så mycket skratt. Jag saknar det. Samtidigt ska jag påminna mig själv om vilka timmar jag lagt ner på studierna. Det var långa dagar och sena kvällar, speciellt innan tentamen. Det var inte bara halvdagar och IKSU.

Det är en fas i livet, en period som varit rolig att ha varit med om. Jag är väldigt glad som har det jobb jag har idag. Det är skillnad på att jobba och studera. Tror vi saknar det vi inte har. Som att jag kände sug efter jobb när jag studerade och nu känner ibland sug för studier. Jag har gjort det, jag har fått uppleva studier och det är något jag inte ångrar och kommer sakna ibland.

Hoppas alla ni nu som tar examen eller studenten njuter av stunden, för tiden, den går fort!

unnamed

IDAEX_19_HI