Julafton

Julafton, en dag då målet är att umgås, stressa minimalt och äta sig proppmätt. I år lyckades vi med allt detta tycker jag. Vi började med att äta en grötlunch. Då alla var mätta och belåtna så blev det en stunds socialisering. Barnen gick ut och åkte lite pulka, det var så kallt så det blev inge länge. Under tiden var några inne och tog det lugnt.

Inspekterar dukningen

Vi var totalt 16 st inklusive barn. Yngsta på 7 månader och äldsta hela 91år. Sedan var det också 3st fyrbenta rackare. Nu när vi kunde sitta och utnyttja tillbyggnaden så kunde vi duka upp ett långbord där alla rymdes gott och väl. Det fattas detaljer som fönsterbrädor med det ska vi ta tag i nu efter jul.

Oj vad vi åt! Vi sa innan ”vi kör lite av allt”, men vad svårt de är alltså! Det blir alltid för mycket av allt ändå. Efter vi ätit grötlunchen så blev det kaffe och lite julgodis. Till middagen dukades hela stora julbordet upp. Efter en liten paus sedan så åt vi pepparkakor och mögelost till glögg. Vi satt och mös i sofforna och pratade strunt. Pappa, Daniel och storebror tog en bastu där på kvällskvisten också.

Kusinerna, så fina dom är och så bra de leker i hop. Här hjälps de åt för att sätta upp smällkarameller i julgranen. Så gulliga i deras julklänningar. 🙂 De höll i länge in på kvällen och avslutade med paketlek innan läggdags.

Här har vi en annan goding som är så himla glad jämt. Nästan jämt i alla fall. Hon smakade på tomtegröt och lite leverpastej för första gången. Hon kröp runt överallt på golvet och var så nöjd med att få allas uppmärksamhet. När tomten kom satt hon i sin stol, nöjd och belåten över att få pillra på med sina paket och snören.

Det var spännande när tomten kom men ingen blev rädd. Då det var många julklappar så delades det ut paket ett bra tag. Alla barn blev nöjda med deras presenter och de blev nästan mätta av att öppna dom. Cornelia sparade ungefär 7st till idag, hon ville ju bara börja leka med det hon öppnat.

Stort tack för den här julen. Det är så mycket att umgås med familj, se barnens glädje och äta gott.

Kram

Mysiga december

Jag är en december-lover. Jag älskar jul och allt som händer innan. Pyntet, baket, pysslet, musiken och stämningen. Det är så himla mysigt och jag kan inte få för mycket, snarare för lite! Då vi renoverar, bygger ut och har många bollar igång samtidigt så känner jag inte att jag lyckas hinna med att skapa den maximala julstämningen.

Nu handlar julen om så mycket mer för mig, inte bara att jag ska finna stämningen utan jag ska också försöka ge mina barn en härlig uppväxt. Jag vill hjälpa till att skapa deras finaste julminnen, jag vill att dom ska se tillbaka på deras barndom och känna den där mystiska och spännande känslan blandat med värme och trygghet.

Vi kan i alla fall checka av vissa saker på jullistan som att:

  • Låta en nisse flytta in
  • Adventskalender med något lite varje dag, ”en i dagen” som Cornelia säger
  • Plockat in egen julgran
  • Pyntat julgran
  • Tittat på julkalendern (är nog mest jag som är intresserad)
  • Bakat 2 juliga grejer
  • Dekorerat apelsiner med nejlikor
  • Pyntat hela huset
  • Slagit in julklappar
  • Ätit julbord innan julafton
  • Läst julsagor

Nästa år hoppas jag att vi inte har ett enda projekt igång som vi ska behöva arbeta med. Eller ja, det kommer vi nog inte klara av så som vi håller på men jag hoppas i alla fall att vi inte ska behöva ha några måsten-projekt utan bara mindre projekt som kan vänta tills när som.

Allt gott!

Julvanten 2021

Varje år i fyra år har Maja Karlsson levererat ett vantmönster och att det blivit en tradition att sticka Julvanten är ett faktum. Jag missade tyvärr den första vanten som var en vante med detaljer på tummen. Första julvanten med sin inspiration från lovikkavanten har en vikt mudd älskar jag! De använder jag dagligen under vintern och tycker de sitter så fint på handen.

Julvanten från år 2019, sitter så fint! Mer info se här

Förra året trodde jag att min julvante skulle resultera i en finsk flagga (inge fel med det) då de stickades i vitt och blått men när hela vanten var färdig var jag så nöjd, de blev verkligen fina. Däremot behöll jag inte dessa själv utan gav bort de till svärmor.

Julvanten från år 2020. Mer info här!

I år inspirerades Maja av rosor och i hennes inlägg om vanten skriver hon bland annat: ”Hos oss i Norden förknippas rosen symboliskt med julen och Kristi födelse. ”Det är en ros utsprungen”, psalm 113, sjunger många av oss på julottan. I psalmen är rosen en symbol för Jesus – men tidigare i den katolska versionen symboliserade den istället Jungfru Maria. Det finns legender om rosor som blommar i snön. Att tänka sig hur en röd ros slår ut i den vita, kalla snön är starkt, eftersom rosen också är livets symbol. Vill man läsa en fängslande historia på detta tema rekommenderar jag Selma Lagerlöfs ”Legenden om Julrosorna”.”

Det är inte mycket som blommar i Sverige på vintern, i alla fall inte sett till växtlighet här uppe i norra delen. Vi är heller inte så bra på att blomma själva utan det känns som att vi människor likt växtligheten blommar till våren och sommaren. Då bär vi glada, färgsprudlande och blommiga kläder. Vi beger oss ut i löpspåret med nya krafter och flyttar ut till sommarstugor. På hösten och vintern kurar vi ner oss i stora filtar, tonar ner med svarta och gråa lite för stora kläder och bara pösar till.

Därför gör dessa vantar mig lite extra munter och glad. De trotsar de klassiska vintriga motiven med snöstjärnor och skuttande renar. Jag skulle nästan säga att de sticker lite i ögat. Resan till att acceptera den stickande känslan i ögat var ganska kort men intensiv. Jag började att sticka dessa då mönstret släpptes den 6e- och avslutades 13 december. Under de få dagarna gick jag från ”Näää rosor? Hum, nja rosor på vintern? Ja varför inte rosor på vintern? Jaaa, rosor på vintern! Självklart rosor”

Där emellan alla tankar om rosor hann jag också fundera flera gånger på allt ifrån ifall de skulle bli 3 gånger för stora för mig, alldeles för trånga, på tog för långa och attans så korta. Efter blockning blev de ändå helt okej! Här kan ni se de på ravelry.

Gråvacka – nu på Ravelry

Idag firar jag inte bara min 31 födelsedag utan även att mönstret Gråvacka publiceras på Ravelry. Det känns så himla roligt! Jag har haft idén till kragen i huvudet ett tag och att nu se det färdiga resultatet gör mig så himla glad, den blev bättre än jag tänkt mig!

Kragen stickas från mudden ner till oket i patentstickning. För att forma oket stickas förkortade varv. I mönstret har garnet Tencel Blow använts vilket är ett blåst garn från Svarta fåret. Garnet har sådan härlig lyster och det värmer gott.

Det är ett riktigt snabbstickat projekt så om du har missat någon julklapp så är det här perfekt!

Klicka här för att komma till mönstret!
Idag är det 31% rabatt på mönstret 🙂

Ett kalas mitt i renoveringskaoset

Förra årets 30-årsfirande blev aldrig av. Istället för ett kalas så tillbringade jag, Daniel och Cornelia en natt i sommarstugan. Vi vandrade ut till havet, grillade och hade det väldigt mysigt i stugan. Morgonen var supermysig med frukost i mörkret som bara tändes upp av stearinljus och ett luciatåg i högtalarna. Blev även överraskad med ett luciatåg av släkten vilket var väldigt fint och de hade fixat med gott fika. Det åts utomhus, med avstånd och så klart försiktighet med tanke på pandemin.

Cornelia väntade på korven, så liten hon var!
Mysig frukost på luciamorgon 2020
Här kommer tomten, jag råkade se dom tidigare än de tänkt.

I år tog vi igen kalaset som uteblev i fjol. Vi bjöd på buffé hela dagen och hade familj och vänner här. Det märks dock att det är nya tider, ungefär hälften av de bjudna stannade hemma på grund av att de var förkylda. Förr gick man på kalas även om man var lite krasslig. Det var nog bara feber som höll en hemma, nu tänker vi annorlunda. Vilket på sitt sätt är väldigt bra!

Tjejerna pysslade, åkte pulka och pärlade.

Tänk, nu har ännu ett år gått. Jag har ju ganska mycket åldersnojja och får smått panik vid tanken på att jag år 30. Nu är jag till och med förbi 30. Puh. Men det har inte varit så farligt ändå. Jag har lyckligtvis i år förgyllts med Julia och blivit många erfarenheter rikare.

Tre intensiva dagar

och på söndagen vilade han… Nej, inte hemma hos oss. I söndags kom min pappa hit och hjälpte oss att sätta innertaket till det nya matsalsrummet. Då vi skarvar gamla huset med nya huset så krävs alltid lite trix och fix innan det flyter på. Taket i huset var satt åt motsatt riktning än vad som nu skulle sättas i nya delen vilket innebar att vi fick försöka skarva så att det syns minimalt. Tack vare att pappa och Daniel är så noggranna i sina arbeten så blev det superbra! Dom lyckades!

I måndags fortsatte Daniel med att lägga golvet i samma utrymme. Där gick det inte att skarva på samma vis som för taket så där behöver vi lägga en diskret list mellan nya och gamla delen. Det kommer inte störa något då den också kommer vara i ek och smälta in fint. Sen ska de väl finnas något bevis kvar på att vi skarvar ihop två huskroppar? 😉

Igår var det dags för tapeterna (ja ni läser rätt, tre ytskikt på tre dagar). Det bästa är att sätta tapeten före golvet, vi vet, men då tapeterna är beställningsvara och golvet hade vi hemma så fick det bli i omvänd ordning. Oh shit vad bra det blir! Vi är lite ovana med färgade och mönstrade tapeter då vi kört mycket i vitt, grått och diskret tidigare men visst måste det brytas i något utrymme? Sedan är det ändå ”bara” tapeter. Det går att ändra om det inte känns rätt.

Varför så bråttom?
Jo, förra året fyllde jag 30 (PANIK!) år. Nu ett år senare vill vi fira detta så vi tänkte ha 30 & 31årskalas på lördag. Då är det ju roligt att kunna ha ett fint utrymme att husera gästerna på. Nu vill vi dock andas ut lite så ikväll blir det först mys med barnen och sedan tar Daniel en välförtjänt bastu medan jag syr några sömmar på symaskinen.

Följ oss på Oxtjarnsgarden på instagram för uppdateringar i bygget.

Gråvacka

Min senaste design är precis ivägskickad till teststickare för att granskas och studeras. Teststickare är toppen, de är till så stor hjälp att få mönstret läst igenom och kontrollerat så att inga småfel kommer med. Det är lätt att i alla förkortningar virra bort sig och skriva fel. Nu hoppas jag bara att passformen ska kännas okej för alla som stickar den. Kragen är i bara en storlek då tanken är att den ska vila på axlarna. Har man bredare eller nättare axlar ska den helt enkelt täcka olika mycket. Håll tummarna!

Vilka himla fina namnförslag jag fick till den här kragen! Så bra idéer! Nu är namnet satt och det blev tillslut Gråvacka. Gråvacka är sedimentär bergart som innehåller fältspat och liknar sand. Nu har inte betydelsen så mycket att göra med själva kragen men jag tyckte att själva namnet Gråvacka var.. vackert! Bergarten har hög geologisk ålder och jag får väl hoppas att även detta mönster och alla kragar som stickas ska uppnå hög ålder! 🙂

Mönstret kommer publiceras på min ravelry förhoppningsvis i början av december. Håll utkik om du är sugen att sticka den!

Sjukstuga och hönor som tittar fram

Efter första veckan på fsk i september kom Cornelias förkylning som väntat. Tätt efter blev både Julia och Daniel sjuka men jag klarade mig mirakulöst. Ja de känns nästan som ett mirakel med tanke på allt snor som torkas och nysningar som haglar. Förkylningen i sig länge för Julia, sovrutinen blev rubbad helt och gick från att sova gott hela nätter till att vilja äta och ha närhet flera gånger om natten. Mysigt med närheten men efter veckor med störd sömn och tidiga morgnar kommer tröttheten.

Ungefär 1,5v var Julia frisk för att sedan åter igen bli förkyld. Nu har Cornelia också fallit dit och det verkar inte bättre än att jag också är på väg att bli sjuk. Halsen svider och det känns som att jag dragit en kallsup i näsan. Hoppas att den försvinner fort!

Dagarna tar vi som de kommer. Vi blandar mysiga stunder inne med uppfriskande uteaktiviteter. Är det något som Cornelia alltid tackar ja till så är det en lässtund, ibland kortare, ibland längre. Ibland med samma bok sjuttioelva gånger, ibland bara bläddrandes snabbt i en bok. Vad den här tjejen har dock, är sinne för detaljer. Hon tar in texten och granskar bilderna noga, frågar om det ena och de andra. Dagen efter så kommer hon ihåg.

Vi kikade för första gången igenom en Pettson och Findusbok. Vi kikade på vart Findus stoppar sin köttbulle, varför grisen förstör potatislandet, och hur tre hönor sticker fram sina huvuden bakom en gigantisk morot. Dagen efter till kvällsläsningen läser jag boken för henne . I där läser jag att hönorna kikar fram bakom ett träd varpå Cornelia säger ”nej, de är en morot.”

Jag hoppas att intresset för böcker fortsätter, för visst är det mysigt med sagor och berättelser där vi kan få befinna oss en stund, borta från verkligheten.

Manos del Uruguay

Garnet är en gåva från Järbo Garn.

Ett rättvisemärkt garn!
Jag har fått hem tre härvor av garn från Manos del Uruguay, ett garn som tillverkas av kvinnor i ett kooperativ. Dom spinner och handfärgar garnerna för hand och den kvinna som tillverkar garnet signerar det! Kooperativet startades för att hjälpa kvinnor ekonomiskt och socialt. På grund av detta känns garnet extra värdefullt, extra fint och helt klart ett hantverk från början till slut!

två av garnerna nedan är nyheter för mig. Alegria, de lila-rosa-blåa, de har hag härvor av hemma men i andra kulörer. dock har jag inte stickat i de ännu. De blåa garnet är Alpaca Heather, ett ull och alpacagarn. Mohairgarnet är ett mohair och polyamidgarn. Det syns dåligt på bilden men det garnet har diskreta skiftningar i sig i olika färger som rosa, lila och mintgrönt.

Jag har designat två sjalar i garn från Manos del uruguay som finns gratis på järbo och ravelry! Nedan syns ”Vindens frihet” vilket är mitt första mönster. Den är stickad i Serena vilket är en bomull och alpaca blandning.

Nästa design är ”Lägereldssjal”, en stor och lång sjal som stickats i garnet Silk blend. Ett väldigt mjukt garn som består av merino och silke.

Nu ska jag ta en funderare på vad för något kul jag ska sticka av detta!

En cirkel – hemligt projekt

Jag stickar på ett litet hemligt projekt. Jag har stickat upp en men vill göra flera och i andra storlekar så jag fortsätter att hålla projektet hemligt tills det att mönstret är färdigt. Det är roligt med nya projekt och min hjärna är just nu överfull av nya olika idéer. Det är så roligt att skapa och när jag får en idé på något nytt så kan jag ligga vaken och tänka på det projektet tills jag somnar.

Jag har många idéer och projekt som länge legat i huvudet och skvalpat. Mycket jag tänker och finular ut blir inte alltid verklighet. Anledningarna är många men bland annat är det tiden som inte riktigt finns, bekvämligheten att sticka någon annans mönster, kunskapen men också blygsamheten och rädslan att göra fel. Att någon annan ska sticka från ett mönster som de upplever svårt att läsa, att det färdiga projektet inte passar osv.

Tror jag måste släppa den rädslan för det värsta som kan hända är ändå inte så hemskt.

Hon går med en alldeles för stor och tung väska på sin rygg. Ställer ut fikat på gräsmattan medan jag hämtar sittunderlag. Sedan sätter vi oss under den stora rönnen på var sin sten. Det droppar lite vatten på våra huvuden men vi sitter ändå nöjda och mumsar i oss fika. Hon dricker saft från sin pippi-thermos och jag lapar kaffe.

Tittar ut över trädgårdslandet och tjärn, hästarna springer i hagen bredvid oss och vi hör hur grannen köra traktorn. Det är så mysigt, även fast det sker 20 meter från vårat hus. Ibland behövs det inte en mer avancerad picnic än så.

Norstickans stickevent i Övik

Under pandemin hittade vi andra sätt att träffas. Det har varit stickcafé på sin egna kammare men tillsammans tack vare internet. Vi har fortfarande kunnat dela inspiration och kunskap via olika sociala medier. Dock går det inte att komma ifrån att fysiska träffar är något extra. Vi äter samma saker, vi ser varandra i ögonen när vi pratar men roligast av allt – vi kan klämma på varandras projekt! Det går inte att komma ifrån att det ändå är det allra bästa.

Eventet drog igång klockan 11.00 och slutade 18.00. Hela 7 timmar med massa stickning, garn, surr, kärlek inspiration och mycket mer, så roligt! Vi fick god soppa med massa smaskiga tillbehör, bröd och ännu mera bröd. Sedan serverades det gofika med många olika kakor och bakelser.

Anna från Kartfabriken, Hanna från Libbsticka garn och Perssons garn från Umeå var på plats. Annas markörer med kartbilder, djurmotiv, trafikmärken mm är så välgjorda och fina. Vilket jobb hon lägger ner för varje markör!

Snälla rara Hanna gav mig de tre färgade nystanen, jag blev så himla glad och känner mig lycklig att ha så fina människor omkring mig. Jag har länge sneglat på hennes garner men aldrig slagit till förrän nu. Så förutom de fina jag fick så köpte jag de två ofärgade till vänster. Kanske att sjalarna blir en sjal, Skogsfrun, men de återstår att se!

Kuutar beret

Jag fick ett en plötslig känsla av att jag skulle ha en basker. Efter mycket letande och funderande så hittade jag Sari Nordlunds basker Kuutar beret. En vacker spetsstickad basker med en söt liten pompom på. Den stickas i en tråd mohair så det blir en fluffig dröm.

Jag valde att sticka den i garn jag hade hemma vilket var Drops Kid Silk och Drops Flora. Jag gick ner 0,25 i stickor då jag inte hittade några 3.25 hemma utan de fick bli 3mm. Detta gjorde nog att baskern blev något mindre än tänkt, däremot skulle jag inte kunna ha en bredare mudd för då hade den inte stannat kvar runt huvudet. Det är väldigt svårt att under arbetets gång få en uppfattning om en basker kommer passa eller inte.

Jag är väldigt sugen på att sticka en basker till Cornelia också, vet inte om hon kommer använda den så blir en chansning men när hon testade min så var det bara så sött! Jag vet faktiskt inte om jag klär en basker heller men jag ska i alla fall testa och känna in. Kanske blir det fler!

Här kan ni kika in och se mer info om baskern jag stickade.

Oväder & mysig morgon

Det vräkte ner regn under natten och förmiddagen. Inte för att tala om blåsten, oj vad det blåste. Det knakade rejält i huset under natten och jag tycktes höra dörren till tvättstugan och nya utbyggnaden stå och slå. För er som inte följt bygget så har vi varit utan dörrar till nya entrén och utbyggnaden då det strulat med företaget vi beställt ifrån. Därför har vi haft en provisorisk glasdörr monterad till utbyggnaden som varit svår att stänga helt.

Frågade Daniel mitt i natten om han reglat dörren ordentligt innan vi lade oss och ja de hade han gjort. När vi i morse kom ut så fick vi se dörren ligga på marken och glassplitter överallt. Den hade alltså stått och blåst upp och tillslut blåst av och fallit till marken. Suck. Nu får det vara nog med strul! Dessa dörrar har medfört så mycket motgångar, irritation och kostnader.

Jag och tjejerna tog en mysig morgon med egengjord Play do. De gick fort att göra degen och Cornelia roade sig med den läge. Det blir ganska mycket deg på en sats så det skulle ha gått att dela upp och göra fler färger direkt men i receptet skulle färgen blandas i vätskan vilket gjorde att allt blev i samma färg. Nästa gång ska jag testa blanda i färgen efteråt.

Sedan gick vi ut och lekte trots regnet. Hon älskar att vara ute oavsett väder, vilket är väldigt roligt! Trots det känner jag att jag måste samla på mig mer tips och idéer på inomhusaktivering. Det känns som vi gått igenom många olika aktiviteter under de 4,5 månad hon var hemma från förskolan. Allt från baka, klippa papper, bygga koja, rita, leka kurragömma, lägga pussel, laga mat, bygga torn med mera. Har ni nåra tips?